söndag, januari 09, 2011

Livets kokbok – en smal sak

Kokböcker är trevligt. Få om ens något annat land har en så omfattande matboksutgivning som Sverige, så det är tryggt att påstå att jag inte är ensam om den åsikten. Recepten radar upp sig i sällskap med förföriska foton, där rätterna presenteras så att även den proppmätte kan känna salivproduktionen öka. Det är färg, det är fantasi, det är form, det är kött, det är fisk, det är grönt, det är tårtor och bakverk, alla möjliga välkända och tämligen obekanta ingredienser – och man är fast!

Med åren blir hyllan för kokböcker allt trängre. Min allra första receptsamling, bortsett från det där anteckningshäftet man skrev i under skolkökslektionerna, tror jag var en ”Bonniers nya kokbok”. Den står där än, ryggen är tejpad och pärmen solkig med fettfläckar, men den har verkligen varit till nytta. Fortfarande är det proportionerna på ägg och mjöl i den boken som gäller när det känns som våffeldags.

Sedan har det handlat om lite olika trender, i alla fall ser det ut så när jag tittar på min samling. En period var det Carl Butler som gällde, vi åt på hans krog på Rörstrandsgatan och gick sedan hem och härmade efter bästa förmåga. Butler har sällskap av Pernilla Tunberger (en sann veteran!), så småningom också av Oprah Winfrey och ett gäng med henne besläktade volymer från Viktväktarna, där står klassikern ”Sju sorters kakor” som jag - mot bättre vetande - önskade mig en jul. Nils-Emil höjde gräddkonsumtionen betänkligt. Som motvikt till det ett par böcker specialiserade på GI-mat, någon med enbart fisk och ett par stycken med intill förväxling likartade pastavariationer.

På senare år har Paolo Roberto och hans fastrar landat på den där hyllan, liksom Marcus Samuelssons ”Streetfood”, en och annan teve-kock och några till.
Men ett namn leder: Anna Bergenström. Hon är matmänniska i tredje generationen, och hennes böcker illustreras numera av den fjärde – dottern Fanny, som är fotograf. Den ena boken är faktiskt vackrare än den andra, fingrarna bläddrar lystet medan snålvattnet rinner.

Detta faktum borde alltså betyda, att när jag i dag söker efter matrecept följer jag alltid Anna B. Men så är det inte.
För det märkliga är, att bland alla dessa mina kokböcker finns ingen som blivit Bibeln, den där man kan hämta alla råd, mått och tillagningstips eller budorden som löser alla problem vid spisen.
I stället visar det sig att jag har några favoritrecept som går i repris – och då handlar det om ett enda, ett enda per kokbok!

Alltså har snart varenda kotte vi känner fått Limoncello-mousse till efterrätt så som Anna Bergenström föreskriver i ”Under valnötsträdet”. Ur hennes ”Kärlek, oliver och timjan” hämtar jag ideligen den magra och lättkavlade pajdegen. Men när den ska bli en färdig paj går jag efter fyllningsreceptet i en helt annan samling. Har jag en mogen avokado för mycket går jag till ”Hopkok” och påminner mig om vad Francisco Roca tycker man kan ha den till.

Så där håller det på. Om jag gjorde slag i saken och rev ut de kokbokssidor jag faktiskt använder skulle jag få mitt livs egen kokbok – och det skulle faktiskt bli en smal sak. Dock inte garanterat mager i kaloriavseende ...
Fast det är klart, då skulle jag ju behöva rensa i min andra samling också, den som består av alla de där utklippta menyförslagen som jag maniskt eller rituellt (?) envisas med att spara ur olika tidningar.

Är man receptoman i själen är det inte ett tillstånd som går över, även om kokbokshyllan lider av grav övervikt.
Och då har jag, märk väl, inte ens snuddat vid det faktum att en sökning på nätet mestadels resulterar i hur många matbeskrivningar som helst!

Copyright Klimakteriehäxan

8 kommentarer:

  1. Läste i Ernst Billgrens lilla bok "Vad är konst?" att kokböcker är det som säljs mest i Sverige tätt följt av hästböcker!

    Jag tycker att Annas nya kokbok, som jag köpt på rea, är bra om jag någon gång gör något efter recept. Hon verkar utgå från att alla är mindre vetande, vilket jag är tacksam för.

    Jag är som du receptoman, i synnerhet med recept från nätet, som jag sparar då och då i en särskild pärm. Än har jag inte använt några, men de är kul att titta på...

    SvaraRadera
  2. Anonym4:14 em

    Det är egentligen en mycket bra ide, att riva ut sidorna med recept man tycker om och koncentrera sig på just dessa. Jag blir bara förvirrad av alla recept. Men hos oss är det mest mannen i huset som lagar mat. Och det gör han myckt bra. Jag bakar däremot gärna. Och då användar jag mig mest av en bok som är mycket gammalt.
    Däremot titta jag gärna på när teve-kokar är på gång. Man lär sig en och annan små fiffig grej.

    SvaraRadera
  3. Nu ska jag erkänna en sak: Jag har ganska många kokböcker, men har nog inte använt någon mer än Vår Kokbok (just för gamla grundrecept som jag sällan gör)och en vegetarisk för olika dressingar. Resten är tidningsurklipp - och sällan, sällan lär jag mig nåt nytt. Jag glömmer alltid lappen när jag ska handla. Men familjen påstår att jag lagar jättegod mat fastän jag tycker att det är tråkigt, så jag behöver ju inte lära mig nåt nytt...

    SvaraRadera
  4. Grattis! Nu är det länge sen jag kollade 50-i-topp-listan, men du ligger etta just nu!

    SvaraRadera
  5. Anonym2:05 em

    Började precis som du med bl a ´7 sorters kakor´ och Bonniers Kokbok. Carl Butler/Trägårdhs enkla var solklara favoriter i några år. Sedemera fick jag i present AB/FB Vinters Goda Ting och himlade över de oerhört vackra bilderna. Inget av recepten har däremot prövats.

    Men jag tror att jag kanske (?) har namnet på BIBELN när det gäller kokböcker.
    Tyvärr är den inte svensk i ursprung och inte översatt vad jag vet. Den är engelsk och heter: ´Mrs Beeton´s Cookery and Household Management´. Min version är utgiven 1980 (men den har funnits i sekler och förnyats eftersom). Den innehåller inte GI-recept men täcker nästan allt annat som man kan undra över och vill ha hjälp/förslag på. Den är på ett tusen sex hundra sidor.

    Trots att jag har den fortsätter jag att riva ut sidor på receptförslag. Mat är ju så himla trevligt, eller hur? Och alla har vi ju desutom våra favoriter.

    Kulsprutan

    P.S. Limoncello-mousse låter gott men själv blandar jag inte ut så god likör. Skål! :o)
    (Och så tror jag att kokböcker är svårare än alla andra böcker att göra sig av med, eller?)/K

    SvaraRadera
  6. Jag undrar om det var för att jag läste det här inlägget igår som gjorde att jag "kastade pil" i kokboken idag när jag funderade över veckans meny.
    Två nya recept ska provas är det tänkt.

    SvaraRadera
  7. Anonym9:39 em

    In a bathroom еrotiс massage is tо relax,
    tеase and vary the tastes уou offer. 33432 Υou can choose from a
    νаriety οf youг favοrite erotiс massage.
    Rеaԁ Janine's blog on 9 Things I Learned. After hours of strolling through town, a special K-Link Reaction occurs to remove old keratin on contact. As a very young age to believe that you really should make a trip to a destination erotic massage for health increase the treatment for extra exfoliation. Kissing, sucking, and eating. When is it too much?

    Also visit my web site ... london tantra

    SvaraRadera
  8. Anonym1:00 em

    Thank you for the auspicious writeup. It in fact was
    a amusement account it. Look advanced to far added agreeable
    from you! By the way, how can we communicate?

    Also visit my site ... cellulite treatment

    SvaraRadera