lördag, januari 02, 2010

Bra start på nytt år

Det nya året har börjat bra. Bra för min tro på mänskligheten.
Så här förhåller det sig:
På nyårsafton tog jag en taxi för att bege mig hemifrån, försedd med handväska, datorväska och en resväska fylld av skidbyxor, benvärmare, muff, halsduk, extra strumpor och en extra ulltröja. Det skulle, trodde jag, bli en riktigt kylslagen kväll, och eftersom det aldrig är kul att frysa valde jag att gardera mig från topp till tå.

Vilket betydde att jag hade lite mycket att hålla reda på, för mycket, skulle det visa sig. Alltså blev jag inte särskilt förvånad när jag upptäckte att jag var en handske kort – en underbar skinnhandske i tumvantsmodell, med fleecefingervante inuti, den varmaste jag hittills stött på. Rätt så dyr, fast det var på rea.

Sådan tur, då, att jag hade ett taxikvitto med ett telefonnummer på, för det måste ha varit när jag klev ur den varma bilen ut i den kalla vintern som handsken valde att stanna kvar.
Först kommer man till Taxi Stockholms växel, som per automatik förklarar att allt som liknar kundservice är stängt – JAHAJA TYPISKT – men som sedan lägger till, att om det handlar om kvarglömda persedlar kan man få knappa sig vidare.

Tjejen i växeln kopplade ihop mig med ”min” chaufför, och naturligtvis låg handsken kvar där i det varma baksätet.
Nu har vi återförenats, jag och den borttappade. Taxiföraren ringde i förmiddags, befann sig i krokarna och tänkte komma förbi ”om det passade”.
Om det passade!

Fram till min port kom han, lämnade över handsken. Jag frågade vad det kunde tänkas kosta, väl medveten om att han hade rätt att slå på sin taxameter för att köra hem det jag slarvat med.
Nä, det kostade inget – och ville jag förresten inte ha en sprillans färsk kvällstidning som han hade i nypan? Sånt värmer!
Som tur var hade jag plockat upp lite hembakt saffranslängd ur frysen, en bullbit som kunde komma till pass vid en liten fikapaus. Den tog han i alla fall emot.
Och som sagt, 2010 fick en bra start. Bra för min tro på mänskligheten.
Tack för det, förare 685493!

Copyright Klimakteriehäxan

5 kommentarer:

  1. Det där är en sådan historia som man blir glad av. Heder åt den chauffören.

    SvaraRadera
  2. Anonym11:07 fm

    Gullig gest från både honom och dig!

    Kulsprutan

    SvaraRadera
  3. Härlig solskenshistoria! Inget krångel - sånt gillar jag!

    (Fast jag håller på med annat nu vid skrivbordet... tusan att det ska vara så lätt att klicka in sig på bloggar!)

    SvaraRadera
  4. Trevligt, du får sy sånt där snöre i handskarna, som går bakom nacken, som småbarn har...

    SvaraRadera
  5. Jag skulle behöva ett sånt där snöre som Hannele rekommenderar! Tappade en handske i kyrkan när jag var där senast (VET att det var där!) men hittade den inte. Också en snygg skinnfodrad sak! Hoppas nu på att vaktmästarn städar ordentligt under kyrkbänkarna...

    Vilken härlig chaufför! En sån gest glömmer man aldrig... Bra start på det nya året. God fortsättning på detta förresten!

    SvaraRadera