onsdag, april 01, 2009

I glashus

Man ska inte kasta sten om man sitter i glashus.
Men nu har jag gjort det. En liten sten, i ett jättestort glashus ... men ändå ...
Vi satt och småskvallrade lite. Om folk. Om sådana man känner lite grand, sådana man känner lite mer, och några man egentligen inte känner alls.

Plötsligt hör jag mig själv säga:
-Har ni tänkt på en sak?! Hon, som alltid varit så snygg, så GAMMAL hon har blivit!
Någon fyllde i:
-Hon klär sig verkligen som en gumma. Brunt, med snäv kjol i tantlängd.
-Tjocka strumpor. Skor i kärringmodell, plussade en annan på.
-Om hon sminkade sig lite som förr skulle det vara bättre, bidrog nästa med.

Då ringde ändå en liten varningsklocka i det stora glashuset.
Vi släppte våra stenar, bytte alltså samtalsämne.
För egentligen kunde det där replikskiftet ha handlat om vem som helst av oss.
Glashus ska man ju inte ha heller, de drar för mycket energi och blir en påfrestning på miljön.

Copyright Klimakteriehäxan

9 kommentarer:

  1. Hehe... känner igen...

    Jag har börjat sminka mig sista tiden... för jag bestämde mig för när jag var ung och slät och vacker, att jag skulle göra det när jag blev glåmig och ful i hyn. Och dit har jag kommit nu, har jag bestämt alldeles själv. Jag känner mig fräschare och ser förmodligen lite piggare ut. Maken håller med... han som alltid varit emot smink....

    SvaraRadera
  2. I huvudet ser vi nog oss själva som unga - och jag har inte tänkt bli gammal före 75! ;) Sminkar mig tex alltid innan jag går till jobbet och försöker undvika "tantstilen" även om det är moderna plagg. Det är bara de riktigt unga som kan ha snörkängor och knytblus tex tycker jag. Men man får akta sig för att köra samma stil som när man var ung på riktigt - det gäller att anpassa sig, vilket inte alltid är helt lätt...

    SvaraRadera
  3. Den fällan (eller glashuset) är det lätt att falla i. Jag är nog lite motvallskärring för jag har slutat sminka mig på äldre dagar. Det kan ju ha att göra med att jag för det mesta är hemma. Men ska jag gå på lokal eller liknande så visst hamnar det lite färg på både ögon och kinder. Däremot är nog min klädstil rätt oförändrad även om storlekarna ökat. Jag har alltid varit en jeans och T-shirts "tjej". Att jag fyller sextio i år måste ju vara en lögn. Så gammal är inte jag....:-)

    SvaraRadera
  4. Anonym9:36 em

    Jojo, glashus ska man akta sig för...
    Det är så lätt att sitta därinne med sina stenar eller smågrus.

    Själv har jag ingen åldersnoja, men sminkar mig mer nu som 50+ än vad jag gjorde för 10-15 år sedan! Det var på den goda tiden då jag fortfarande hånskrattade åt tidningarnas annonser med antirynkkrämer, som jag nu läser med stor fascination...

    Jaja, så kan det gå.

    SvaraRadera
  5. Ack ja...
    I Tara var det några "roliga" tecken på att man blir äldre.
    T.ex den här:
    "När du fumlar i handväskan på krogen är det läsglasögonen,inte kondomerna du kollar att du fick med dig!"

    SvaraRadera
  6. Stenkastning är det ju tyvärr inte enbart tant-varning på! Det kastas stenar i nastan vartenda förbannade hus, tycker jag. Det är ju lättare när nedslaget kommer en bit från kastaren ;)
    Ha en bra dag!

    SvaraRadera
  7. hihi, inte prata om mej så :)

    SvaraRadera
  8. Känner tyvärr igen mig. För några år sedan gick jag och en kompis förbi kön utanför en av stans nattklubbar för moget folk. Jag pekade finger åt kön och sade något om medelålder och desperation. Min kompis påpekade då att vi var åtminstone tio ¨r äldre än de köande. Han hade rätt så jag bytte ämne.

    SvaraRadera
  9. Hur man än ser på saken: det är ju alltid skönt att upptäcka att man inte är alldeles ensam om att vara ute och segla på farligt vatten...

    SvaraRadera