torsdag, november 23, 2006

Ett flyttlass går

I trettio år har hon varit en svensk röst i, från och om ett av världens mest komplicerade hörn: Mellanöstern.
Cordelia Edvardson har rapporterat i olika medier om död, konflikter, självmordsbombare, flyktingmisär och annat elände.
Men hon har också hållit ett öga på kulturyttringar, på grönsakstorget och på en och annan någorlunda bevarad bit natur.

I sitt hem i Jerusalem har hon haft sin utkikspost.
Det har blivit mängder av tidningsartiklar. Hennes speciella röst har hörts i radion, hon har då och då synts i tv, hon blev för bara något år sedan huvudperson i en dokumentärfilm som beskrev hennes dramatiska liv – och på ”lediga” stunder har hon författat böcker, den första kom redan på 50-talet. Det har blivit såväl i romanform som poesi- och reportageböcker. Tillsammans med en legendarisk fotograf, Anna Riwkin, gjorde hon till och med en barnbok om livet i en kibbutz. Flera av böckerna är översatta till andra språk.

Cordelia är judinna och dokumentären om henne heter ”Flickan från Auschwitz”. Den visades en ganska kort tid på Folkets Bio, men kommer förhoppningsvis på tv snart.
Då kan huvudrollsinnehavarinnan kanske sitta i en tv-soffa i ett nytt hem i Stockholm och se den.
För i dagens krönika i Svenska Dagbladet berättar Cordelia Edvardson att hon är på väg tillbaka till Sverige. Den bostad som varit hennes i tre decennier är tömd, flyttlasset är packat.

Främsta skälet till flytten är sviktande hälsa. För det låter som om hon, innerst inne, helst hade velat stanna kvar. Hon skriver: ”Jag tvingas lämna det land och det område vars politiska hetluft jag ofta har förbannat, men också gjort till min livsluft. Utan mitt engagemang i Mellanösterns händelser och människor fruktar jag att hemfalla åt vad som påstås vara den enda oförlåtliga synden: likgiltigheten”.

Nej, likgiltig har hon aldrig varit. Och det har inte heller hennes läsare kunnat förbli, även om de försökt hålla konflikten mellan israeler och palestinier ifrån sig med all kraft. Cordelia har vågat kritisera också Israel, hon har haft mod att visa sympati för icke-judar, hon har lyckats se myntets båda sidor. Hennes skarpa blick har lett till en analys som minsann inte alltid varit den politiskt korrekta – men ofta har tiden gett henne rätt. Och har det visat sig att hon någon gång dragit fel slutsatser har hon stått för det. Det lilla ordet ”feg” har hon nog aldrig lärt sig att stava till.

Nu tar hon time out, packar upp i en gråmulen svensk huvudstad där konflikter och problem har andra dimensioner, ser annorlunda ut. Visst är det lätt att beklaga den där flytten – men mer rätt ändå att säga:
Välkommen hem!

Copyright Klimakteriehäxan

Läs hela Cordelia Edvardsons krönika i Svenska Dagbladet här!

2 kommentarer:

  1. Anonym1:52 fm

    Duktiga och modiga Cordelia - en av mina favoriter. Hoppas att hon kommer att trivas "hemma" i Sverige efter så många år utomlands. Det kan ibland vara svårt att anpassa sig efter så lång tid i andra kutymer och environger. Hoppas också att hennes hälsa inte vacklar för mycket

    SvaraRadera
  2. Anonym1:41 em

    Tack snälla för det du skriver om Cordelia E! Hon är min stora idol och jag har hållit på att läsa hennes böcker och artiklar sedan jag var ung. Jag minns när Lasse Holmqvist hade ett "Här har du ditt liv" om CE för evigheter sen och jag minns hur jätteglad jag var då över att få se ett helt program om henne. Hon verkar så uppgiven, sjuk och ledsen. Vad kan vi hennes beundrare göra för att muntra upphenne, om så bara en liten gnutta?
    Det var roligt att hitta en ny blogg som jag inte läst förut!

    SvaraRadera